En kall en
I Apladalen
- Text
- Okänd
- Känd sedan
- Okänt – muntlig tradition, 1900-tal
- Sjungs på
- julbord
Text
Fräck visa. Texten har ett vuxet språk och passar bäst på sittningar där alla vid bordet är med på tonen. Fler i samma stil finns bland fräcka snapsvisor – vill du ha något snällare hittar du alla snapsvisor här.
Han var en stor en, han var en kall en. Han hade istappar under ballen. Och när han satt hördes ingenting, men när han gick sa de ding, dong, ding. Hon var så liten, hon var så frusen. hon hade istappar under musen. Och när hon satt hördes ingenting, men när hon gick sa det plinge-ling!
Om visan
En kall en sjungs till melodin I Apladalen. Den passar på julbord. Texten står i sin helhet här ovanför, så hela bordet kan sjunga med direkt.
Fler visor till samma tillfälle: julbord · julsnapsvisor.
Vad handlar visan om
Visan handlar om en snögubbe och en snöfigur som är kalla och frusna, med skämtsamma antydningar om istappar. Ljudorden ”ding, dong, ding” och ”plinge-ling” gör den rolig att sjunga i grupp. En kort, lekfull vintervisa för julbordet.
Vanliga frågor
Vem har skrivit visan?
Ingen känd upphovsman finns angiven; visan räknas som anonym folklig tradition.
Vilken melodi sjungs ”En kall en” till?
Den sjungs till melodin ”I Apladalen”.
Visan är anonym och sjungs till melodin ”I Apladalen”.
Sjunger ni den här visan annorlunda?
Varianter är inte fel – de är poängen. Skicka in er version eller en visa som saknas. Det tar en halv minut och kräver inget konto.
Bidra med en snapsvisa