(Verse 1) En gång i en by långt bort ifrån, Bodde Type, en man med snuff i var tån. Han sniffade snuff varje dag, varje natt, Och drack akvavit, det var hans kraft. (Refrain) Type, oh Type, vår hjälte så kär, Snuff i näsan och akvavit i väder, Visan sjunger vi om honom, vår vän, Som snavar och skrattar, snuff och akvavit igen. (Verse 2) En dag när Type snortade snuff som mest, Han råkade få för mycket i sitt näst. Han nös och hostade, han stod inte still, Med akvavit i handen, drack han sin fill. (Refrain) Type, oh Type, vår hjälte så kär, Snuff i näsan och akvavit i väder, Visan sjunger vi om honom, vår vän, Som snavar och skrattar, snuff och akvavit igen. (Bridge) Med snuff i näsan och akvavit i famn, Han dansade runt i regn och damm. Type, han visste ej var han skulle gå, Men snuff och akvavit skulle alltid bestå. (Verse 3) Så Type, vår hjälte, fortsatte sitt liv, Med snuff i näsan, akvavit så ivrig. Trots alla skratt, Type var vår vän, Och med snuff och akvavit, vi sjunger igen. (Refrain) Type, oh Type, vår hjälte så kär, Snuff i näsan och akvavit i väder, Visan sjunger vi om honom, vår vän, Som snavar och skrattar, snuff och akvavit igen.