Sommarpromenad på sjön

Melodi: Se Movitz, vi står du och gråter?

Min Gud, vad jag nu är belåten
Och fri som en fågel och kry!
Jag ligger på ryggen i båten
Och ser opp mot himmelens sky.
Jag ror ej och seglar och flaggar,
Jag sköter ej roder och tåg;
Nej! båten för vind och för våg
På böljorna vaggar.

Jag hör huru vindarna bullra,
Och stäven av böljorna slås;
Ser molnen på himmelen kullra
Och dito en seglande mås.
Rätt över min farkost han driver
Och tyst sina lovar han slår:
Han måtte, för fan! ni förstår,
Ha savoir-vivre!

O! den som med molnen fick fara
Och göra en tripp härifrån,
Det skulle så pjåkigt ej vara
Att göra en titt uti mån.
Men skogen lär vara uthuggen,
Och munförråd finns ingenstans:
Om krog och ej hökarbod fanns
Jag vore i gluggen.

Mig tycks nu, som om jag ej vore
På jorden bland småstrunt och gnag.
Det är som bland molnen jag fore
Kring himmelens arkipelag,
Ett hav utav renaste eter
Med simmande öar uti,
Och silver och guld i parti —
Ett land för poeter!

Så låg jag på vaggande vågen
Och njöt min havanna i förn,
Lycksalig och lustig i hågen,
Då plötsligt min farkost tog törn.
Jag tittade kring mig nyfiken —
Hos prestens, min granne, jag var:
Det är ingen nöd, då man har
En vän uti viken.

Elias Sehlstedt (1808–1874), död 1874 — fritt. Ur Samlade Sånger och Visor del 3 (1860-talet). Melodianvisning i originaltrycket. Två verser (om planeten Jupiter och en om Noaks ark) utelämnade för längden. Källa: https://sv.wikisource.org/wiki/Samlade_s%C3%A5nger_och_visor/3/Sommarpromenad_p%C3%A5_sj%C3%B6n